tisdag 18 maj 2010

I dennaa-a ljuuuva sommartiiid

JAJAMENSAN, NU ÄR sommar’n här! Pollenallergin sitter som en smäck, med rinnande, kliande, illröda ögon, snorig näsa och aldrig sinande nysningar. Soleksemet blommar så fort man sticker näsan utanför dörren, och idag, tjoho, har årets första fästing fått fäste!


På morgonen väcks man vid halv sex-tiden av solen. På kvällen kom­mer man sig inte i säng i tid på grund av densamma. Svartmyrorna invaderar bottenvåningen och getingarna terrassen. Snart kommer myggorna också!

Om bara någon vecka börjar nojset ”Jaha, vad har du för planer till midsommar då?” och inte långt därefter tar ”Nå, ska det bli nån kräft­skiva i år?!” vid. Släktingar, bortglömda vänner och nån f.d. part­ner väller likt Egyptens gräshoppor in över ön och väntar sig kaffe/gratis logi/helpension/happy hour ”24/7” (stryk det obehövliga) och i affä­rer­na blir köerna längre än ett år under finska vinterkriget.

Inomhus är det för varmt och i havet för kallt (acceptabel bad­tem­pe­ra­tur uppnås inte enligt min mening förrän termometern visar >20°). På krogen går luftkonditioneringen för högtryck, och som grädde på pollenallergimoset får man därför efter ett besök därstädes en helt vanlig förkylning.

Gräset växer med cirka en halvmeter per natt och grundvattennivån befinner sig någonstans i närheten av jordens medelpunkt. Bladlöss, steklar, liljebaggar och vecklare översvämmar ens odlingar och po­ta­ti­sen får skorv.

Glassen smälter, mjölken surnar och brödet börjar mögla innan det hunnit hem från butiken. Grilloset från grannarna ligger som en per­manent Lützendimma över tomten och trafiken på gång- och cykel­banan som passerar gården är berusat högröstad och gapig oavsett tid på dygnet.

Och sen, just när man börjat gilla läget, så tar det slut, lika abrupt som det började. Så, för allan del, nog är det allt bra skönt att det äntligen har blivit sommar!

13 kommentarer:

  1. Håller med dig hur än det är så blir man aldrig nöjd.Nu när man äntligen fått värme så är det för varmt.Fästingar måste vara ett h-vete.När jag var till Åland på Järsö en gång i tiden, hade Sandra 4 fästingar på sig.dom finns nog här också men inte i samma mängd.

    SvaraRadera
  2. Hmm.. vet inte riktigt varför, men helt plötsligt fick jag lust att åka till nordpolen eller nåt...
    Det där med sommar är egentligen inte mycket att ha. Vi kör vinter året om istället. Inga insekter, näst intill obefintlig sol, inget soleksem eller pollenallergi. Ingen trädgård att klippa, ansa och föröka hålla ogräsfri, Å kallt är det också så folk håller sig inne, alltså, tyst, lugnt och skönt.

    SvaraRadera
  3. Stickmamman:
    Uja, fästingar har vi gott om ... Den jag plockade idag hade jag lyckats få med mig från gräsmattan, så man behöver inte ens ut och vada genom midjehögt ängsgräs.

    Tant Björn:
    Ha-ha-haaa! Visst är det ju så? Man blir egentligen aldrig nöjd med vädret, hur det än beter sig. "För vått", "för kallt", "för mycket mygg", "för mycket sand i skorna", "för halt" och så vidare, och så vidare i all oändlighet.

    Men jag tycker ändå att det är skönt att sommaren har kommit, inlägget till trots :o)

    SvaraRadera
  4. Tänk om Länsstyrelsen här kunde koncentrera sig på att jaga fästingar istället för vargar!
    Jag hade aldrig haft en fästing fastbiten på mig förrns jag började käka blodtrycksmedusin för ett par år sen. Efter det får jag åtminstone en äckelpotta fast om året :(

    SvaraRadera
  5. Håller helt och fullt med föregående talare :o)

    Jag brukar normalt inte få mer än en liten rackare per år, och att få den så här tidigt på säsongen är högst ovanligt. Månntro det hänger ihop med mitt frikostiga intag av såväl vitamin C som D..? Före värdena började vända uppåt tyckte de kanske att det inte var nån vits att hugga mig?

    SvaraRadera
  6. Usch för fästingar! För bara 5-10 år sedan var de jätteovanliga här men nu får man plocka hunden efter varje promenad.
    Har klarat mig från att bli biten själv. Ser nog inte så god ut.

    SvaraRadera
  7. Vafalls? Menar du verkligen att du aldrig haft en fästing på dig??? Otroligt ... *vederbörligen impad*

    F.ö. lär det ju vara doften de går på, de små asen, och det är väl inte helt otänkbart att min doft ändrats av hästdosintaget av vitaminer jag håller på med.

    SvaraRadera
  8. Jag har också hört att det är doften å min ändrades väl också med medusinen. Fasen alltså ... en jä..a biverkning det också ... att fästingäcklen börjar gilla en :(

    SvaraRadera
  9. Ack ja, visst är det roligt nästan jämt?

    Åland är f.ö. något av ett forskningscentrum när det gäller fästingar och fästingöverförda sjukdomar som borrelia och TBE (tick-borne encephalitis). Finns riktigt "viliga" forskare som jobbar på problemet här!

    SvaraRadera
  10. Men vilken tur att man glömmer bort allt sånt under det mörka vinterhalvåret. All denna invation som sker av bekanta, vänner, släkt från när och fjärran. Badgäster, turister och berusade människor i en aldrig sinande ström. Köerna i butikerna, bristen på parkeringar mm.
    Jo, det är jobbigt med sommar men som du skrev, just när man vant sig så tar det slut lika snabbt som det började!

    SvaraRadera
  11. Du behöver då inte gå en kurs i positivt tänkande,eftersom du redan har en positiv inställning till allt elände;-)

    SvaraRadera
  12. Sommar i all ära men jag blir stressad varje sommar. Är det fint väder för länge blir jag kluven, skulle behöva göra saker inne men tycker samtidigt att när det är fint väder måste man vara ute. Egentligen gillar jag hösten mest, när allt har lugnat ner sig.
    Fästingar har jag erfarenhet av, har haft Borelia tre gånger. Första gången redan på 60-talet och då gick det så långt att jag fått men av det som yttrar sig med värk i leder bl.annat. Fästingarna älskar mig, C brukar plocka bort 3-4 varje gång vi varit i skogen.

    SvaraRadera
  13. Gafflan:
    Jag "hör" att du är insatt i läget ;o)

    Göran:
    He-he! Däremot funderar jag på att anmäla mig till fortsättningskurs i vardagsironi ;o)

    Monkan:
    Sensommaren/hösten är i allmänhet rätt perfekt här i skärgården. När solen under en lång sommar värmt upp vår klippgrund blir höstarna långa och relativt varma. Och som du säger, det mesta har då lugnat ner sig.

    Stackare, som är borreliadrabbad! Här på Åland är det närmast att betrakta som en folksjukdom; var och varannan jag känner har någon gång gått på antibiotikabehandling. Och många, onödigt många, dras med följdsjukdomar av olika allvarlig karaktär. Fästingar är ett otyg :o(

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!