fredag 2 juli 2010

Krukor i parti och minut

JAG ÄR SÅ glad! Så himla, fenomenalt glad, så ni vet inte. I förrgår måste jag in till banken i centrum och besökte då högst oplanerat Emmaus’ återvinningssektion, den lilla ”skrotavdelningen” av deras verksamhet som kallas Cirkeln.

Och vad händer? Jo, jag kliver rätt på en hel hög med Arabias fina svarta och vita planterings- och ytterkrukor från produktionstiden 1975-1981! Av exakt den modell som jag sakta men säkert samlat på mig under årens lopp. En hel hög stod där och bara väntade på mig! Elva stycken, för att vara mer exakt.


Den allra största, vita planteringskrukan saknar i och för sig sitt fat, men den kan jag använda utomhus, så det gör inte så mycket. Och det bästa av allt: hela härligheten – en hel bananlåda full – kostade mig mindre än tio euro :oD

Nästan alla var väldigt smutsiga. Ja, flera av dem hade till och med en del jord kvar. Men en ordentlig omgång i diskbaljan, ät­tiks­blöt­lägg­ning för att lösa kalken och sedan en sväng i en hink med Klo­rin­lös­ning för att bleka bort missfärgningar och vips är de som nya.

Här är en lista på hela samlingen:

Vit ytterkruka
2 st 18,5 cm i diameter
2 st 16,5 cm i diameter

Vit planteringskruka med tillhörande fat
1 st 13 cm i diameter
1 st 16 cm i diameter
1 st 19 cm i diameter (saknar fat)

Svart planteringskruka med tillhörande fat
3 st 13 cm i diameter
1 st 16 cm i diameter

Anledningen till att jag gillar dessa krukor så mycket är att ama­tör­sty­lis­ten i mig tycker att det raka, enkla formspråket går hand i hand med resten av min inredning. Jag är inte mycket för krusiduller vare sig när det gäller kläder eller heminredning, och visst står de t.ex. sig fint mot min Paavo Tynellampa, modell 9227, från c. 1950?

Ett sånt här fynd kan jag leva på länge :o)

Ovan ser ni, förutom krukorna och lampan, slutresultatet av min se­naste virkövning, första kudden med mormorsränder. Den andra kud­den i fåtöljen gjorde jag i vintras. Den ska inte alls befinna sig i var­dags­rum­met, den ska säljas. Men nu råkade den lig­ga där när jag tog bilden, så den fick vara med på ett hörn.

11 kommentarer:

  1. Grattis! Vilket fynd du har gjort! Ja, dom krukorna hade jag inte heller haft något emot att ha! Gillar inte heller krusiduller utan vill ha enkla raka linjer! Ser såå fint ut på fönsterbrädan bakom din mysiga fåtölj!
    Ha en skön helg, kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Vilken tur du har det bara ramlar över dig,det är ju meningen att du ska ha dom, de var fina.
    Såna där kort skulle jag också vilja ha.Dom finns kanske att köpa?
    Kuddarna är ursnygga.

    SvaraRadera
  3. Förstår att du är glad, de är jättefina och inte så lätta att få tag i.
    Kram Annika

    SvaraRadera
  4. Hehe....här har du en riktig fanatiker i "krusiduller och krumelurer"!

    Men dina fyndade krukor var snygga ändå minsann!
    Jag har också mest släta krukor, men OM jag skulle råka springa på en "massa krusiduller" och "pingeliplonger" så är jag såld direkt....((:

    Natti!
    "Stigbert"

    SvaraRadera
  5. Monica:
    Ja, vet du, det hjälper inte hur jag försöker streta emot, men jag återvänder ändå alltid till det raka, enkla. Det är nog bara att finna sig i att man är sån ;o)

    Stickmamman:
    Du, som varit hemma hos mig, vet ju bättre än de flesta att de passar in bra, mina fyndkrukor :o)

    Korten har en www-adress på baksidan, så du kan kolla där: www.katrinskoglund.com

    Annika:
    Här på Åland snubblar man faktiskt på dem lite då och då i och med att de är finsktillverkade. Men ofta saknas fatet till planteringskrukorna, för det verkar vara detta som folk lyckas ha sönder.

    "Stigbert":
    Visst är det en himla tur - och skönt - att vi alla är olika? Det skulle inte vara så lattjo om varenda en körde med exakt samma stil. Nej, fram för individualismen!

    SvaraRadera
  6. Vad kul det är med fynd! Kommande vecka ska jag jobba på Röda Korsets återvinning "Kupan" en dag och risken är stor att jag släpar hem en massa "nödvändigt".Men vad bra det är med återanvändning. På Kupan finns det nyblivna sommarstugeägare som köper hela köksutrustningen för några hundralappar.
    Kerstin

    SvaraRadera
  7. Återbruka, återanvända, omarbeta osv blir alltmer min melodi! Det känns så väldigt fel att köpa nytt när världens resurser stadigt krymper och man vet att produktionen både tär på dessa och dessutom förstör miljön. Kanske är det ett ålderstecken, men i så fall anser jag att det är ett sunt sådant :o)

    SvaraRadera
  8. Snygga, trots alla konstiga och roliga krukor är det de vita enkla som vinner i längden. Dessutom är det blommorna, som ska synas först och främst, det gör de i vita enkla krukor.
    Sonen tipsade om Röda Korsets butik i stan, de hade gjort jättefina fynd där så jag ska gå dit en dag när det blir lite svalare och se vad som finns.

    SvaraRadera
  9. Så sant som det är sagt, det om enkla krukor och att låta växterna "tala" :o) Men var och en har ju förstås rätt till sin smak, även om den inte sammanfaller med min.

    Ända tills alldeles nyligen hade Röda Korset en second hand-butik även här i Mariehamn, men av någon anledning har de lagt ner den. Det är synd, för där fanns det ofta riktigt fina saker till överkomliga priser. Emmaus, min nuvarande "hovleverantör", har dessvärre höjt och höjt och höjt sin prisnivå, så snart är det inte lönt att handla där alls. God jaktlycka, när du väl kommer dig iväg!

    SvaraRadera
  10. Jättesnygga krukor... Är också mest för rena linjer, i all synnerhet på ytterkrukor OCH bokhyllor :-). "Låt växter och böcker tala och ytterkrukor och bokhyllor tiga ;-)!"

    Sommarkram!

    SvaraRadera
  11. Instämmer till hundra med föregående talare! Mina bokhyllor är från farbror Ingvars butik, käre "Billy" i vitt, utan några som helst krusiduller. Dock med vitrindörrar för att i görligaste mån reducera mängden damm ;o)

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!