torsdag 16 juni 2011

Något varje dag, om än aldrig så lite

OM DET SKA fortsätta som det gjort de senaste två dagarna kan jag för all framtid slå ett eventuellt besök på Gröna Lund, Liseberg, Tivoli eller Borgbacken ur hågen. Jösses, människor, vad det snurrar, sväng­er, svajar och slänger mellan öronen på mig ... Tänk, så jättepraktiskt med en inbyggd bergochdalbana! Här behövs sannerligen inget åk­band :o)

Jag hade massor på min vill-göra-lista igår; många nödvändiga saker och en del bara för att jag så gärna vill. Av stabilitetsmässiga orsaker strök jag allt under rubriken ”nödvändigt”. Istället ställde jag mig (bredbent med båda fötterna stadigt på jorden) och tog äntligen itu med att sprejmåla några bleckplåts- och nysilverprylar som stått och väntat redan i veckotal.

Grundmålat.




Med några burkar sprejfärg är det fort gjort att förändra och fräscha upp. Det gäller, som vanligt, att komma till skott bara.

Under över alla under: klockan är snart halv tio och världen står för­hål­landevis stilla. Jag dristar mig i sann optimistisk anda till att hoppas på en bättre dag.

8 kommentarer:

  1. Men snälla vän, har du skaffat ett eget Gröna Lund? Jag avskyr åkdoningar som snurrar, men jag kan komma och hålla i din sockervadd om du vill:) Skämt åsido låter det inget vidare med en snurrig tillvaro. Hoppas det lugnar sej snart!!
    Vad använder du för sprayfärg och var köper man den? Är novis på området men hittade på sopis några CD-ställ som kunde behöva lite färg. Vill du ha ett så säg bara till!

    SvaraRadera
  2. Ja, det gäller bara att komma till skott! Men idag ska jag ta mig i hampan och baka årets första mangoldpaj med fårost. Och så får det bli ruccolasallad till eftersom den växer så det knakar.
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  3. Gunilla:
    Sockervadd? Uäk! Men du kan få hålla i åksjukepåsen om du vill ;o)

    Färgen köper jag på Sparis. Deras urval av kulörer är kanske inte världens bredaste, men priset är konkurrenskraftigt. Själv sprejar jag nästan alltid vitt, målarvitt.

    Tack för erbjudandet om cd-ställ, men jag måste tacka nej, eftersom jag helt enkelt inte har plats för nåt sånt. Mina cd-skivor får finna sig i att vara instuvade i ett vitrinskåp i sovrummet.

    Kerstin:
    Åh, det där lät gott! Min egen rucola har nätt och jämt börjat gro ännu. Inte spenaten heller :o/ Men dagens middagsplan är faktiskt en paj med köpt broccoli och blomkål, så jag är på väg åt rätt håll ;o)

    Jädrar, så irriterande det börjar bli med att det inte går att kommentera på rätt inlägg hos dig *morrr!*

    SvaraRadera
  4. Usch ja, att vara yr är inte roligt! jag vet, drabbades av en yrselsjukdom för drygt 4 år sedan, och den gör sig påmind då och då...
    Vet du vad du drabbats av?
    Så fina dina vitsprayade prylar blev - vilken skillnad!
    Hoppas att du slipper yrseln och får en fin dag!
    Kram, Monica
    P.S. Sv: Varken Anne-Lie, som jag fick växten av, eller jag, vet vad det är för sort...D.S.

    SvaraRadera
  5. Den där yrseln kan ju också bero på att allt inte är som det ska inne i örat. Har själv drabbats av det ett par gånger och det är inte särskilt kul. Inte uppskattar jag bergochdalbanor heller nu för tiden. Knappt jag tål att sitta på en vanlig gunga.

    Det blev ju som nytt det där godset. Att du lyckas få färgen så jämn! Snyggt.

    SvaraRadera
  6. Så utomordentligt listigt! Spraymåla nlitet nysilver!! Tyvärr har jag redan hivat iväg en del slitna grejer, men de som återstår kommer nu att få ny överrock. Tack för tipset!! Annacarin

    SvaraRadera
  7. Be en läkare kolla dina öron,jag minns att en granne var jätteyr ¨å det var något med balansnärven i örat inflammation eller nå sånt .Vad fint det sprajade blev.

    SvaraRadera
  8. Monica:
    Det jag "lider av" just nu är gissningsvis effekten av att Långe Doktorn trappar ut min sköldkörtelmedicinering. För varje halv tablett jag utelämnat har jag känt ungefär samma sak, men den här gången är det värre och håller i sig längre. Förhoppningsvis klingar det av när hypofysen hajat vad som pågår ;o)

    Cici:
    Den som aldrig varit yr vet inte vad det vill säga. Usch!

    Bergochdalbanor har jag aldrig gillat. I ärlighetens namn har jag bara åkt en endaste gång i livet. När det begav sig var jag kanske 11 eller 12 och pappa hade tagit mig och broderskapet till Furuviksparken i Gävle. Den där befintliga bergochdalbanan, då på stenåldern, var INTE stor. Men fy, så hemskt den var.

    Sprejar man på tillräckligt avstånd och håller burken i rörelse hela tiden är det ganska lätt att få ett jämnt och fint resultat. Flera tunna lager är också melodin!

    Annacarin:
    Vassego! Dessutom är det ju himla lätt att totalt byta färg när man tröttnar :o) Jag skulle bara önska att vi hade ett större utbud av kulörer att välja mellan här på Åland, men för att få det måste jag nog ta mig över till din sida av pölen.

    stickmamman:
    Se mitt svar till dig via mejl!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!