Men vad är denna c. 20 mm långa krabat för något? En stekel..? Aldrig har jag sett någonting liknande, trots att jag utvecklat en fascination för allt som kryper, krälar, hoppar och flyger. En omfångsrik insektsbok har börjat sin klättring på önskelistan.
Sen har jag faktiskt varit i farten i ”snickerboa” igen! Av en lång planka (som jag använde som rätbräda när jag skulle lägga plattorna under mitt växthus, Glaspalatset) fixade jag en låång radda krokar att skruva upp på väggen under terrassen. Självaste krokarna gjorde jag av ett gammalt kvastskaft, som jag glatt sågade i bitar om tio centimeter och skruvade fast från baksidan.
Med lite tjära på blev slutresultatet riktigt propert, och nu ska jag äntligen får snöspadar, -skuffare, grillgaller, solstolsdynor och diverse attiraljer samlade lite så där snyggt och prydligt som jag vill ha det :o)
På trappan upp till terrassen står hela min imponerande (ähum ...) samling av pelargoner. Två – de med ljusa bladkanter – är från Monkan och har faktiskt överlevt vintern. Den översta är nyköpt i vår, en s.k. Mosquito Shocker. Rakt under den står en stickling från min växthusliga granne, och den tänker faktiskt blomma när som helst. Nedanom denna ännu ett skott från samme givare: en doktor Westerlund, som ser ut att ha tagit bra fart nu.
Och så har min halvrisiga ormbunke fått flytta ut för att skräpa ner på gården istället för inomhus. Jag råkade ha ett antal färdiga konsoler i förrådet och den blåglaserade ampeln fyndade jag i förra veckan för två euro på en loppis. Konsolerna snickrade jag av virkesspill samma år som terrassen byggdes.
Ett par behövdes redan sommaren 2008 och i år kom ett par till användning när jag byggde planteringsbordet till spaljén vid Glaspalatset. Där inne växer förresten gurkplantorna så det knakar:
Sen kan jag inte annat än häpna. Det jag vid morgonfikat igår trodde var ett myggbett var något mycket otrevligare: fjärde fästingnymfen som i år slagit tänderna i mig.
På kvällen kliade det i knävecket. Nummer fem! Nä nu, jag som inte ens varit ut i skog och mark, bara i trädgården! Härmed har jag passerat min normala årskvot med 250 %. Redan. Före midsommar. Usch.
Fästingar är det värsta jag vet.
SvaraRaderaJag kostade på mig en vaccination i år, livrädd att bli sjuk.
Önskar dig en bra dag.
Annika
Du kanske skulle skaffa dig ett sånt där halsband som jag har satt på hundarna? Tyvärr finns det inget modsvarande för människor. Nu har vi inga fästingar att tala om uppe hos oss - än. Men halsbandet hjälper mot mygg och knott också. Det vore väl nåt?
SvaraRaderaVad gäller insekten så gissar jag att det kan vara en grävstekel, sedan jag letat i luntorna, dvs googlat.
SvaraRaderaJa, du har ju redan fått svar på vad det var för insekt i ditt badrum, men jag undrar om den sticks? Eller bits?
SvaraRaderaDin kreativitet (det tog du inte heller upp bland saker du är bra på...) har än en gång visat framfötterna och nu ser man dessutom att det stämmer att du
gillar att ha ordning och reda!
Dom där krokarna - så snyggt!
Usch för fästingar! Hur får du ut dom? Är det inte risk att huvudet blir kvar?
Ha det så gott!
Kramar, Monica
Annika:
SvaraRaderaJa, fy vale, vad de är asiga! Jag har faktiskt inte vaccinerat mig, men i den takt som min fästingmagnetism tycks öka får jag nog ta det under allvarligt övervägande.
Cici:
Det har ju skrivits både det ena och det andra om vad de där halsbanden innehåller och vilka möjliga bieffekter de kan tänkas ha, så t.v. nöjer jag mig med mitt tunna guldhalsband, som ju inte direkt erbjuder någon hjälp alls mot sugande och stickande kräk. Men ett fästing/knott/mygghalsband (eller varför inte -armband) för människor skulle säkert bli en storsäljare!
Tack för tipset om grävstekel, men jag är inte helt hundra på om kräket i badrumsfönstret var en sån. De bilder jag hittar på den sorten visar ett rödbrunt band runt lilla magen och det hade inte den här. Bakkroppen var helsvart men benen rödorange.
Monica:
Jag såg ingen gadd i rumpan på flygfäet och sjasade ut den utan att prova om den hugger. Frågan blir m.a.o. besvarad tills jag lyckas artbestämma den rackaren :o)
Ja, vet du, jag är nöjd med att ha fått till den långa raden krokar. Eller knaggar heter det kanske? Borde ha gjorts för länge sen, men inte ens jag hinner med allt ;o)
De här små nymferna är faktiskt lätta att få loss. Jag tar bara lite spott på pekfingret och håller det mot fästingen som jag sedan snurrar medsols. Fingret ska precis bara hållas mot fästingen, man får inte trycka hårt. De lossar alltid efter nån sekund med livet i behåll och huvudet är därmed alltid kvar :o) Sen dödar man dom. Kallsinnigt och hänsynslöst *hehe!*
Har du kollart alla 700 arter?
SvaraRaderaUsch för fästingar, jag brukar alltid bli drabbad men än så länge har jag bara haft en.
SvaraRaderaVilka toppenbilder du tagit på insekten.
vad dina gurkplantor ser fina ut, de är snabba att växa till sig och ge skörd. Spännande eller hur?
Cici:
SvaraRaderaJösses, så många? Tror jag nöjer mig med att det var ett intressant kryp ;o)
Monkan:
Tack, krypet satt stilla rätt långa stunder så det var inte så svårt att få till olika vinklar. Ljusförhållandet var det värre med.
Gurkorna växer bannemig så det syns! Varje morgon när jag går ut och tittar till dem har de blivit flera centimeter längre jämfört med kvällen före. Otroligt vilken växtkraft i ett så litet frö!