onsdag 18 april 2012

Totally free hemterapi

NÄR DET SURRAR för mycket i skallen på mig finns det bara två lös­ningar: trädgården eller hantverket. Trädgården går av meteo­ro­lo­gis­ka orsaker fortfarande bort. Återstår hantverk.

Några meter bomullsgarn, en ljusstump att vaxa det med, lite blanda­de glaspärlor och några gamla knappar. Voilà, vårfina bijouterier åt Lilla A:


Stipendieansökan för tryckpengar till ”60+ och singel” gick in idag, men lika fort som jag lämnat den ifrån mig ångrade jag mig. Vad får mig att tro att jag ska bli av med ens en så liten upplaga som 50 ex? Vem tror jag egentligen att jag är?

Och mest av allt frågar jag mig så gott som dagligen varför jag ids hål­la på. Jag kommer ju ändå ingenstans, möjligtvis ytterligare ett steg bakåt, om det nu kan sägas röra sig i någon riktning alls.

Jävlar i det, vilket gott humör jag är på.

Och det där var ironi, om det nu gick någon förbi.
 

5 kommentarer:

  1. Så är livet!
    Tänk på dom saker som är bra och då allra främst din dotter!
    Det är en lycka, som inte alla förunnas...
    Förlåt om jag låter klämkäck!
    Kramar, Monica

    SvaraRadera
  2. Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge..låter kanske gammeldags men så rätt den gamle skalden hade! Vi skrev om den där en gång i något sammanhang...bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig våga någe... Fortsätt våga!!
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  3. Det är den 17 jag som var efter i datum.Kram

    SvaraRadera
  4. Då är det bäst att jag muntrar upp dig med ett privat mail!!

    SvaraRadera
  5. Det är klart att du får din bok såld - jag kan t.o.m. tänka mig 3 stycken!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!