Tre är också ett antal

MOT ALLA ODDS finns det faktiskt saker som går åt rätt håll. Ett ex­empel är fruktsättningen på mitt unga Melonäppelträd. Ifjol kunde jag stoltsera med den omfångsrika skörden av hela två äpplen. I år kan jag rapportera en tillväxt med imponerande 50 %! Det vill säga totalt tre äpplen.

Lustigt nog sitter de på samma gren, tripp, trapp, trull efter varandra. Jag har därför döpt dem till Knatte, Fnatte och Tjatte :o)

Med två kan man också göra saker. Här på gården växer en än så länge väldans liten alm, som jag sommaren 2010 räddade undan ett liv i armod på norrsidan av min gigantiska cembratall, i skuggan av dess täta grenar. Den var rätt illa tilltygad och har inte haft någon egentlig huvudstam, så de första två åren efter flytten har blott och bart hand­lat om att hålla den vid liv.

Nåväl, den lever i allra högsta grad, så nu har jag valt ut två nya, fina och hyfsat långa grenar, klippt bort övrigt med sekatören och börjat tvinna de två runt varandra. På det sättet hoppas jag att den ska få en ”stam” som står rycken, och det kan ju, om det lyckas, bli ganska dekorativt:

Dekorativt som bara attan är astilben, som alltid är bland de sista som bjuder på blomning i min trädgård. I samma rabatt växer både den här lila och en rosa, som man kan skymta i bakgrunden på den här bilden. Ihop med allt grönt bladverk blir det en för mig oslagbar färg­kom­bi­nation:

Och på tal om färger. Är inte mitten på den här stockrosblomman bara föör läcker? Av någon anledning blir jag virksugen igen ...

Men här ska inte virkas idag! Här ska bakas kaka och inte helt för­vå­nan­de ska det bli äppelkaka. Och igår kväll höll jag grytan kokande till närmare midnatt. 3,4 kg äppelmos blev det, som är c. 100 % mer än jag hade behövt tillverka. Nu finns det mos här i ”Rucklet” så att det räcker för ett par generationer framåt.