torsdag 7 januari 2010
A fyller tonåring!
PRECIS EXAKT NU, klockan 12:34, är det tretton år sedan jag klämde ur mig A. Öh ... vänta lite nu ...tretton? ... Tretton!!! Vem är det som har burit iväg tiden?!?
Det är inte utan att man känner sig lite till åren. Allra helst som min lufsige, rättframme gynekolog då när det begav sig, frejdigt och utan snirkliga omskrivningar meddelade mig att jag, sett ur ett medicinskt perspektiv, klassades som gammal mamma. Tssst ... sån’t struntprat! Jag var ju inte mer än nyss fyllda 36 och således nätt och jämt myndig ;)
Nåväl, det var då det. Idag blir bebisen tonåring, även på papperet, och vi ska på eftermiddagen frossa i marängtårta. Bottnarna har legat i skåpet och väntat nå’n månad redan, eftersom jag passade på att göra dem i samband med att jag behövde äggulor till något annat. Framförhållning is my middle name.
Och här i Rucklet blir det som vanligt inga dyra lyxprylar i födelsedagspresent. Bra att ha-saker plus en liten slant att lägga i sparbössan, som betyder ett steg närmare den egna bärbara datorn. Här i huset får man nämligen lära sig från barnsben att dyra saker sparar man till. På så vis får man också längta lite, innan drömmen går i uppfyllelse. Det mår man bra av, både liten och stor.
Det är inte utan att man känner sig lite till åren. Allra helst som min lufsige, rättframme gynekolog då när det begav sig, frejdigt och utan snirkliga omskrivningar meddelade mig att jag, sett ur ett medicinskt perspektiv, klassades som gammal mamma. Tssst ... sån’t struntprat! Jag var ju inte mer än nyss fyllda 36 och således nätt och jämt myndig ;)
Nåväl, det var då det. Idag blir bebisen tonåring, även på papperet, och vi ska på eftermiddagen frossa i marängtårta. Bottnarna har legat i skåpet och väntat nå’n månad redan, eftersom jag passade på att göra dem i samband med att jag behövde äggulor till något annat. Framförhållning is my middle name.
Och här i Rucklet blir det som vanligt inga dyra lyxprylar i födelsedagspresent. Bra att ha-saker plus en liten slant att lägga i sparbössan, som betyder ett steg närmare den egna bärbara datorn. Här i huset får man nämligen lära sig från barnsben att dyra saker sparar man till. På så vis får man också längta lite, innan drömmen går i uppfyllelse. Det mår man bra av, både liten och stor.
Sparat i följande arkivlådor:
Funderingar,
Moderslycka,
Tillverkat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken gullig liten unge. Jag hoppas ni får en fin dag. Marängtårtan skulle jag inte ha något emot att smaka av.
SvaraRadera