onsdag 7 april 2010

Virka, virka, virka ... jeansblå axelväska med pärlor

ÅSSÅ BLEV DET då en axelväska till. Det har blivit så mycket färger på alla ledder den sista tiden, så den här valde jag att göra i bara två: den ovala bottenplattan är svart, resten av väs­kan jeansblå och axelremmen smalrandig i svart och blått. På den nedre delen av väs­kan har jag virkat in Miyukipärlor i olika nyanser som matchar det blå.


För att mjuka upp helhetsintrycket lite avslutade jag med en mus­sel­bård (tror jag det heter) runt öppningen. Där axelremmen är fastsydd sitter som en extra detalj en virkad blomma och ovanpå denna en knapp i matchande färg.


Och så blev den med mycket möda och många svordomar fodrad ock­så, med blått. Svärorden förorsakades till största delen av det halkiga fodertyget. Jag fullkomligen hatar att sy med tyger som inte vet sin plats! *grrrr!*


Den här väskan är jag väldigt förtjust i själv. Det kommer att bli svååårt att skiljas från den, eftersom jag är en oförbätterlig jeans­män­niska. Men, men ... om någon betalar tillräckligt mycket så lossar den säkert. Jag kan ju alltid virka en till ;o)

[tags: crochet, denim, bag, shoulder strap, flower, oval, cotton, beads, Miyuki, Etsy]

8 kommentarer:

  1. Du är så flitig att jag blir rent deprimerad, men den här väskan var faktiskt jättefin. Hur orkar du? Annacarin

    SvaraRadera
  2. "Issinga jåla", skulle man säga på åländska. Det betyder ungefär samma sak som: "Äh, lägg av!" Somliga puffar mosskuddar, andra virkar väskor. Same, same but different. Typ.

    :o)

    SvaraRadera
  3. Riktigt, riktigt snygg.....det bara kommer till dig och så gör du, eller? It's a gift!
    Kram
    Agneta

    SvaraRadera
  4. *flatskrattar*

    Njä ... njo ... pja ... om man inte räknar några decennier med trial and error.

    SvaraRadera
  5. Den där jeansblå är jätte snygg. jag fattar fortfarande inte hur du orkar och hinner få fram allt. Har du en virkmaskin gömd i huset, och driver med oss allihop?

    SvaraRadera
  6. *skrattar hjärtligt*

    Nädu, här finns ingen makalös manick i gömmorna. Inte för virkning i alla fall. Däremot har jag en stickmaskin, som står i ateljén och samlar damm.

    Receptet för att hinna är enkelt: ge blanka tusan i allt annat när nivån i inspirationsfloden stiger! I samband med min utbrändhet har jag sakta men säkert börjat lära mig att ägna mer tid åt saker jag tycker är roliga än åt att försöka leva upp till de förväntningar jag föreställer mig att andra har på mig. Aldrig tidigare har jag låtit dammråttorna växa sig så oformligt stora som nu ... Men jag mår bättre i själen när jag tillåter mig att ägna tid åt det jag älskar: mitt hantverkande.

    (Blev lite långt det här, men det går inte att säga kortare.)

    SvaraRadera
  7. SÅ himla snyggt och fint du virkar!
    Jättefin!

    Kramis! Jenny

    SvaraRadera
  8. *rodnar och tackar* Ja, tänka sig, ibland blir det precis som man tänkt sig. Andra gånger inte :o/

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!