tisdag 19 oktober 2010

Omdisposition

DET STÅR EN fritt att ändra sig, inte sant? Minns ni de här och den här..? Dessa finnes icke mer. Näpp, så är det.

Jag var från början inte helt nöjd med hur slutresultaten blev, så ef­ter att de fått ”ligga till sig” över sommaren bestämde jag mig för att riva upp och disponera om.

Av fyra förutvarande projekt har det därmed blivit två nya framsidor till 50x50 cm stora kuddar. Så här ser de ut och nu är jag nöjd:


Sen har jag faktiskt gjort mig en tredje också. I somras köpte jag för en euro några hundra gram garn syntetblandat yllegarn på en loppis, alldeles lagom mycket att virka något litet av.


Efter ett par timmar utomhus med byte till vinterdäck, gallring av hal­lon­buskage och lite annat plock kändes det igår gôtt att få sätta sig ner med en virkning och vila ryggen. Fan vet, hur många år till jag fixar däckbytet själv :o/

Igår fyllde jag förresten fågelmataren också, för första gången denna höst. Därmed torde det vara det bevisat: kajor, skator och annat pack har ett utomordentligt gott minne! Det dröjde knappt en timme innan kalaset var i full gång. De stackars talgoxarna satt slokörade några grennivåer högre upp och kunde bara titta på när de större flygarna smorde kråset.

Denna morgon ser det lika illa ut, med den skillnaden att antalet grå­svarta och svartvita matvrak är ännu större :o( Ska det fortsätta på det här viset kommer ”Rucklet” denna vinter att bli centrum för en gravt överviktig population av stora stannfåglar.

16 kommentarer:

  1. Det blir dyrt med de där storätarna! Du får fixa en nätbur där bara små fåglar kan flyga in. Lätt att göra av fem kompostgaller. Finns säkert andra lösningar också.Ska iväg till Kupan nu och sälja begagnat.
    Kerstin

    SvaraRadera
  2. Smart tips! Tack för det! :oD

    SvaraRadera
  3. Hur fäster du ihop mormorsrutorna? (Skrev för mockarutorna och tyckte det såg märkligt ut. Fattade inte vad det var för fel i min text bara!..)Syr du eller virkar du ihop dem?
    Har snart Ikos dockfilt med mormorsrutor klar och har faktiskt själv lekt med tanken att göra om den till en kudde/kuddar den dag docklekandet är förbi.

    SvaraRadera
  4. Jag har bara småfåglar i matholken,men den står rätt nära fönstret .Skatorna är ju skygga så de vågar sig inte dit.

    SvaraRadera
  5. Pipi:
    Den teknik jag använder mig av är att virka ihop dem undan för undan. Det är bara den allra fösta rutan jag gör helt färdig. De övriga virkas ihop med de tidigare samtidigt som man virkar det sista varvet. Lucy med bloggen Attic24 har en bra och tydlig beskrivning på hur detta går till. Klicka HÄR!

    Stickmamman:
    Det är nog det som är mitt bekymmer, matningsstationen är för långt ifrån huset. Men jag har ingenstans närmare att hänga upp den heller, så jag får försöka lösa problemet på något annat sätt.

    SvaraRadera
  6. Hej N. Kuddarna blev i mitt tycke väldigt fina. Du är inte ensam om att riva upp, det händer ofta att jag inte blir helnöjd med det tänkta objektet.

    Vi har haft kalas här i vår trädgård, hundratals Kungssångare har våldgästat och ätit rent våra vintegröna växter som fullkomligt dingnade av fröer och bär. Men nu har de flyttat söderut, kvar är några av våra halvtama talgoxar som tigger vid fönstret.

    Vi har också gott om de stora kråkfåglarna, men många av våra grannar gör allt för att bliva av med dem.
    Det ska bli kallare, så jag skall hänga ut mat nu endera dagen.
    Ha det gott
    Monkan

    SvaraRadera
  7. Det är faktiskt en sak jag blivit väldigt mycket bättre på med åren, detta med att riva upp och göra om. När jag var yngre tog mitt tålamod - och inspirationen - slut om det inte blev till min belåtenhet från början. Numera har det hänt att jag rivit upp saker till och med TVÅ gånger! Eller är det kanske ett tecken på att perfektionismen börjar gå till överdrift..? Hm.

    Såg just att några modiga småfåglar vågar sig på att slåss om fröna! Det finns kanske hopp trots allt.

    SvaraRadera
  8. Så härliga färger!
    Vad duktig du är som byter däck själv.
    Kram Annika

    SvaraRadera
  9. Det är egentligen inte mina färger, så när kuddarna är klara blir de förmodligen till salu.

    Däck har jag bytt själv ända sedan bilen var ny. Men numera börjar det ta emot. Jag har alltid ont i ryggen ett par dagar efteråt och det är ju inte bra :o/

    SvaraRadera
  10. Inte vet jag hur du gör, men de nya kuddarna är MYCKET snyggare (gick in och kollade på de gamla)!
    Jag är full av beundran för dig, som byter däck själv! Det har jag aldrig tänkt på, ens i yngre dagar...
    Du får väl klura ut något sätt, så att skatfåglarna inte kommer åt maten så lätt? Något fågelbord med liten öppning, eller något?
    Ha en skön tisdagskväll, kram, Monica

    SvaraRadera
  11. Ha ha, en slokörad talgoxe. Den var kul.
    Vad gillar du den här då; En rakryggad amöba;-)

    SvaraRadera
  12. Hmm.. Tror nog jag ändå syr ihop mina rutor. Har för det första redan virkat 27 stycken klart och för det andra så vet jag inte riktigt om jag gillar utseendet på slutresultatet när man studerar noga. Ska nog testa det, men på nåt annat projekt!

    SvaraRadera
  13. Jättefina kuddar, I like! Tack och lov är jag befriad från storfåglarna men desto gladare över talgoxarna & co:-) Tyvärr tycker ju kattorna också att det är kul med småfåglar. Så först in med kattor och sen ut med fågelmat. Håhåjaja.

    SvaraRadera
  14. Monica:
    Roligt att du tycker det blev bättre. Det hade ju varit bedrövligt om det varit det motsatta ;o)

    Nog skulle jag gärna lämna bort däckbytet jag också, men de tar så okristligt mycket betalt för en manöver som med tillgång till kompressordrift tar ett fåtal minuter i anspråk. Då tar jag hellre mina tjugo minuter och lite ryggont så länge det låter sig göras.

    Göran:
    Jepp, gillar din rakryggade encelling riktigt mycket!

    Pipi:
    Där ser man! Jag är av precis rakt motsatt åsikt och tycker det blir mycket snyggare om man använder join as you go-metoden. Dessutom skulle jag aldrig ha mäktat med att sy ihop sexkantsfilten, det är garanterat.

    Gunilla:
    Kul att du som är designproffs godkänner kuddöverdragen :oD Lider du brist på kajor överlåter jag med varm hand ett par hundra eller så. Då skulle ju kissorna få något att syssla med ett tag ;o)

    SvaraRadera
  15. Full av beundran för din skaparkraft!
    Har åtminstone börjat fundera på lapptäcken. Till barnbarnen. Typ små. Ett till barnvagnen och ett till dockvagnen :)! Lagom avancerat, he, he...
    Symaskinen står i vardagsrummet och blänger på mig... Får dåligt samvete varenda gång jag går förbi.
    Antar att det var därför den hamnade där. Logik á la "häxan i skogens djup"...

    Har inte börjat mata fåglar ännu. Funderar på var i hela friden jag ska sätta matningsstationen så att inte den eländes M-ett tar varendaste lilla fågel.. Han är helt otrolig den! M-ett, alltså!

    Vinterdäck tänkte jag klara mig utan tills Stefan dyker upp. Ett jobb för en stor stöddig karl! Han får mat och lite guidning i trakten och i gengäld får han byta däck. Fullständigt rättvist! Eller hur ;)?

    SvaraRadera
  16. Lapptäcken modell små är ju sååå roliga att göra! Före lilla A såg dagens ljus sydde jag ett antal och gav bort åt nyblivna föräldrar i bekantskapskretsen. Men det var då det. Nuförtiden är jag och symaskinen inte de allra bästa vänner; sömnad var mammas grej, jag har alltid varit mera åt garnhållet (och diverse annat ...)

    Vilken tur att du har en Stefan att ta till när däcken ska bytas! Dessvärre är det hos mig totaltorka när det kommer till handräckningsvilliga män. Ja, om vi nu inte räknar in sådana som kostar multum i timmen. Fast på sådana råder det förstås också torka. Av ekonomiska orsaker.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!