2,3 ton är således mycket. Faktiskt jättemycket, men ändå som en hostning från en streptokock jämfört med de krossade berg jag igår kunde begapa vid grustäkten. Jisses ... Där känner man sig ännu mindre än vanligt. Och särskilt pytteliten när det runt någon gigantisk hög med grus plötsligt dyker upp en frontlastare av modell XXL, och i hög fart dessutom. På täkten råder tydligen ingen hastighetsbegränsning.
Bärlagret är sedan igår utskottat och avvägt, och trots att ryggen tycker att tack så mycket det räcker och blir över får jag idag köra ännu mera trädgårdsgym. Herr K har nämligen varit hjälpsam och svängt ihop en stamp åt mig, så nu ska bädden ”vibreras” före sättsanden läggs på. Bank, bank, bank, så det ger utslag på seismograferna i närregionen ;o)
Kors i kalsongen, vad jag kommer att ha träningsvärk imorgon ... :o/ Undrar om jag inte får räkna med att det blir en lågprofillördag..? Kanske ägna mig åt att strosa runt på gården och se vad allt som är på gång? Precis intill växthusgropen såg jag nu på morgonen att 'P.J. Mezitt', min ena reafyndade rhododendron från ifjol, tänker blomma vilket ögonblick som helst!
Ett PS till Monica/Tjernhus: ett brev är på väg på posten! Tack för att du supportar hantverk!
Jösses vad du jobbar människa! Jag blir alldeles matt bara av att läsa om det. Själv får jag inte ett dugg gjort fast alla högar i huset fullkomligt skriker åt mig att ta itu med dem ...
SvaraRaderaEtt grundligt (!) utfört arbete!
SvaraRaderaVar rädd om dig! Man har bara en rygg!
Ja, som du vet har maken nu lyckats beställa ditt vackra armband i mitt ställe! Jag ser så fram emot att se det i verkligheten! Jag har ju tänkt ge det till min dotterdotter, men om det är för stort för henne, tar jag det nog själv och så kan man kanske beställa ett mindre?
Hoppas att du får en fin weekend med litet vila i alla fall!
Helgkram från mig!
Det känns ända hit när du dunkar i gruset,kram på er där nere.
SvaraRaderaAnki:
SvaraRaderaInte sliter jag på det här viset alla dagar, människa! Men nu ska växthuset upp, om jag så ska bli invalid på kuppen! Som en konsekvens av detta blir allt annat lidande. Dammsuga..? Ingalunda! Putsa fönster? Näpp, tror inte det. Och så vidare ;o)
Monica:
Även om jag lyfter (för) tungt försöker jag alltid lyfta rätt, så det ska nog gå vägen den här gången också :o) Mest är det musklerna - eller de muskler jag inte har - som tar stryk. Men de gör de när man går på gym också ;o)
Om jag inte minns fel är dina barnbarn rätt små ännu, så ett armband som passar 17-17,5 cm är förmodligen i största laget.
Veckoslutet ser ut att bjuda på ett fantastiskt försommarväder, så det blir trädgård för hela slanten! Hoppas du är lika lyckligt lottad där vid stranden :oD
Stickmamman:
*dunk-dunk-dunk* - paus - *dunk-dunk-dunk-dunk*
Hej, det är jag igen...
SvaraRaderaDet barnbarn jag tänkte ge det till, är 19 (!) år och tar studenten i juni! Men hon är jättesmal, så troligen är det för stort! Hurra, då får jag ha det själv!
Vi hörs, kram, Monica
Va?! Har du ett barnbarn som är NITTON redan??? Det kan väl inte vara möjligt, så ung som du själv ser ut?
SvaraRadera