lördag 17 april 2010

Tant Trött

IDAG ÄR TANTEN trött. På alla sätt och vis. Jag är trött på att

... hela tiden känna att tiden inte räcker till för allt jag vill få gjort

... garnet alltid tar slut när det är bara fyra maskor kvar

... jag fortfarande har tillräckligt god syn för att se att jag blivit både gråhårig och skrynklig

... jag inte har energi nog för att bry mig om hur jag ser ut (och det finns ju ingen som bryr sig om att jag inte bryr mig)

... försöka vara kreativ i köket när det ändå finns E621 i nästan allt som har med mat att göra

... det aldrig är någon som ger mig en kram

... inte ha en slant över till något kul med lilla A

... bara shoppa second hand kläder och skor (bortsett från trosorna från KappAhl)

... jag vet att jag kommer att skjuta fram fönsterrenoveringen ännu ett år, minst

... det inte finns någonstans att gå ut för att träffa folk i den här hålan

... ja, precis allt egentligen, när jag riktigt tänker efter.

Men allra, allra mest trött är jag på att vara ensam. Fy, vad jag är trött på det :o( Orka vara glad ...

8 kommentarer:

  1. Ensam som i "karl" eller ensam som i "sällskap"? Om det senare är det som de hänger på så är du välkommen på middag ikväll :-)

    SvaraRadera
  2. En cyberkram är aldrig detsamma men här kommer en iaf! *kraaaaaaaaaam*

    SvaraRadera
  3. Fru Venus:
    Det förstnämnda. Och tack för middagsinvitationen, men jag tackar nej. Ikväll ska jag helhjärtat ägna mig åt att gotta mig åt mitt eländiga liv. Dessutom fick du just hem Mannen och jag tycker faktiskt ni kan ha en lördagkväll för er själva!

    Pipi:
    Tack! Den satt bra :o)

    SvaraRadera
  4. Vad jag känner med dig, men är maktlös.
    Hoppas ändå att du och A har det bra ihop utan alla miljoner.
    Livet är en berg och dalbana för oss flesta.
    Men en STOR kram vill jag förmedla.

    SvaraRadera
  5. Så gulliga ni är ... Att ni finns, både kända och okända, gör att det känns lite mindre isolerat och eländigt!

    SvaraRadera
  6. Jobbigt att känna den där ensamheten....):

    Men jag ger dej en tröstekram härifrån i alla fall och tycker att du är en härlig människa som bjuder på både roligheter här inne, vackra saker för oss läsare att vila ögonen på, och inte minst.....det VERKLIGA LIVET!
    "Strongt" att kunna bjuda så på sej själv!!

    Hoppas att drömprinsen kommer ridande på sin springare snart och hjälper dej ta hand om alla kottarna!
    Kram, Jenny

    SvaraRadera
  7. Tack för kramen, den värmer i vårkylan. Tyvärr är väl inte det verkliga livet så kul att läsa om alla gånger, men that´s life ;o)

    Men du, kommer det någon ridande hit till "Rucklet" är det med större sannolikhet polisen. Som kommer för att sätta dit mig för olovlig eldning eller nåt sånt. Dagens prinsar rider inte, de kör Porsche eller nåt sånt :o)

    Kul att du orkar titta in mellan varven trots mina humörsvängningar!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!