tisdag 27 april 2010
Odlingslådorna avancerar
DAGEN BÖRJADE MED duggregn och jag var säker på att jag skulle bli tvungen att omdisponera mina planer. Men se på tusan, slog det inte om och blev en eftermiddag med strålande sol!
Pallkragarna, strukna två gånger med tjära, har nu hamnat på sina rätta platser i närheten av mina befintliga odlingar. Under de bottenlösa lådorna har jag lagt markduk (det ska klippas rent runt lådorna!) och underst i dem ett lager med grövre kompostmaterial. Mellanlagret består av halvförmultnad lövkompost och överst ska det bli prima, sållad mylla.
Den märkliga pelaren är en betongskulptur jag gjorde på en kurs för några år sedan. Överst ska det egentligen vara ett koboltblått glasklot som reflekterar solen, men det har jag inte haft råd att skaffa mig ännu :o) Vilstolarna i Adirondackstil med tillhörande litet bord byggde jag 2007.
I komposterna formligen kryllar det av mask och andra nedbrytningsarbetare. Det har tagit sin tid att få igång kretsloppet, men nu jobbar det på så det bara spritter om det. Nu, det femte året med Rucklet, börjar jag bli mer eller mindre självförsörjande när det gäller jord. Najs!
Vad det här är för kille vet jag inte, men snygg är han och ställde villigt upp för fotografering och poserade som en riktig Top Model.
Pallkragarna, strukna två gånger med tjära, har nu hamnat på sina rätta platser i närheten av mina befintliga odlingar. Under de bottenlösa lådorna har jag lagt markduk (det ska klippas rent runt lådorna!) och underst i dem ett lager med grövre kompostmaterial. Mellanlagret består av halvförmultnad lövkompost och överst ska det bli prima, sållad mylla.
Den märkliga pelaren är en betongskulptur jag gjorde på en kurs för några år sedan. Överst ska det egentligen vara ett koboltblått glasklot som reflekterar solen, men det har jag inte haft råd att skaffa mig ännu :o) Vilstolarna i Adirondackstil med tillhörande litet bord byggde jag 2007.
I komposterna formligen kryllar det av mask och andra nedbrytningsarbetare. Det har tagit sin tid att få igång kretsloppet, men nu jobbar det på så det bara spritter om det. Nu, det femte året med Rucklet, börjar jag bli mer eller mindre självförsörjande när det gäller jord. Najs!
Vad det här är för kille vet jag inte, men snygg är han och ställde villigt upp för fotografering och poserade som en riktig Top Model.
Sparat i följande arkivlådor:
Rucklet,
Trädgård 2010,
Uppfixat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så fina dina lådor blev, nu hoppas jag att skörden också blir fin så småningom.
SvaraRaderaHos oss började dagen men senare blev det mulet och kyligt.
Snyggt det ser ut hos dig,vill se mera någon gång.
Kram Monkan
Jo, de blev rätt okej, min lådor. Men hela jag - ja, hela HUSET - doftar tjära just nu. Fast det doftar ju gott, så inte gör det så mycket :oD
SvaraRaderaDet kommer garanterat mer bilder från trädgården senare under våren/i sommar, och de blir trevligare att se på ju mer saker och ting börjar grönska. T.v. är det ganska så grådassigt och trist.
Vad fint du har ,det var ju snö när jag var förbi hos dig ,som vi fortfarande har kvar här.Längtar tills det blir som hos er där nere.Det är ju den bästa årstiden när allt växer å får liv igen.Jag måste nog måla mina lådor,dom är så grå. Dina ser ut som nya.
SvaraRaderaTjära, linolja och terpentin gjorde verkligen susen! Före var de alldeles urblekta och gråskimrande. Nu ser de nästan ut som de är gjorda av ädelträ.
SvaraRaderaNär jag ändå var igång med klottandet lät jag mina tre mindre odlingslådor få sig en släng av sleven också. De är byggda av impregnerat virke, så av någon anledning blev det märkbart mycket mörkare efter tjärstrykningen.