Latlördag? Glöm det!

VÄDRET INBJÖD INTE till utomhusvistelse under dagen igår. Först framåt sen eftermiddag ”karpade” det upp sig, så fram till dess var det inomhusaktiviteter som gällde. Städning stod högst på öns­ke­lis­tan, men eftersom inga frivilliga dök upp ... *flinar*

Det blev kökskommendering istället och det hela började lite tre­van­de med en sats av min hemlagade citronglass. Lagar man glass blir man med oanvända äggvitor, och mat kan man inte kasta. Den aver­sio­nen sitter djupt inbäddad i förlängda märgen och är förmodligen följden av att vara född med den finska vinterkrigsgenen.


Nästa moment blev därför maränger. En smaksatt sort, som jag ”uppfann” på stående fot, eftersom jag inte är särskilt förtjust i ma­ränger. Receptet på detta, som jag kallar för mockamaränger, hittar du HÄR.


Vid det här laget hade jag fått upp ångan, så jag satte en pizzadeg också. Väninnan S skulle komma över på kvällen för att begå finalen av EWTFLSC å ”Rucklet”, och man kan behöva något att stärka sig med någonstans mitt i den musikaliska smeten. Då är pizza ett ut­märkt alternativ.

Detta vegetariska recept kommer ursprungligen från tidningen Birka, men jag har (som vanligt) modifierat det en smula.

[Tyvärr är det endast den finskspråkiga upplagan av tidningen, Pirk­ka, som finns att tillgå on-line.]


När jag nu en gång var i bakningstagen tog jag mig även för att för första gången i livet baka gifflar. Inspirerad av Monkan, som bakar mest hela tiden, satte jag en vanlig vetedeg modell mindre (3,5 dl mjölk, 25 g jäst) och gjorde dagens andra ”uppfinning”: en fyllning av mjukkokt rabarber, smaksatt med socker, lite kanel och blandad med turkisk yoghurt. Full pott för det konstnärliga! Men för det estetiska utförandet gav giffeldomarna å andra sidan inte särskilt höga poäng.

Som var och en begriper blev det inte mycket tid över till annat denna lördag. Absolut inte till städning i varje fall! Men när jag röjt undan efter min framfart i köket gjorde jag i alla fall en kort skogstur för att plocka mig lite liljekonvaljer, som jag sedan blandade upp med dies und das från trädgården. Så vassego, mina vänner, här är – specially for you – en mors dags-bukett till alla go’a mammor i Sverige!


Och ja, jag såg faktiskt hela finalspektaklet. Och ja, rätt låt vann. Och JA, det behövdes ett antal glas vin för att jag skulle överleva. Så, ja, idag är jag lite trött. Men inte gör det nåt, för det är ju ett helt år kvar till nästa EWTFLSC.


***

Men vad skådar mitt norra! Hej Kaj, vad jättekul se dig här!!!
Long time no see, huh? :o)