Det kanske inte är totalpanik ännu, men det närmar sig. Jag kan känna det komma krypande. Jag känner kryllet i hårrötterna ...
För den här jämrans privata bloggen har jag [nästan] hur många idéer som helst, men till en enda liten, sketen krönika på futtiga 3.800 tecken har jag inte så mycket som ett embryo.
Gaaaah!!! Giv. Mig. Styrka. Fast ännu hellre inspiration. Tack.
Bilden är lånad från www.cudenver.edu
OK här får du några uppslag:
SvaraRaderaJag vet ju inte hur privat du brukar vara i dina krönikor, men ju mer privat och mer självutlämnande, desto större läsarintresse. Tror jag.
*Du kan skriva om vedermödorna med att bygga på huset.
*Att förverkliga sig själv genom sina barn. Allt med tanke på dotterns framgång i mjölktävlignen.
*Ditt "nyupptäckta" intresse för naturreservat och vilka skatter de gömmer.
*Ditt blogginlägg om ljud och avsaknaden av tysthet, borde kunna bli en skröna på 3.800 tecken.
PS.Det sista förslaget tror jag blir bäst.
Mmm ... Jag har faktiskt funderat i samma banor, banan "Tystnad", alltså. Fast det är ju lite surt om någon redan har läst bloggen blir matad med samma sak en gång till i tidningen, förstås. Men det är kanske smällar man får ta?
SvaraRaderaJag tycker nog att en krönika om en stolt modersfigur till ett rart flickebarn som ritar kossor till mjölkpaketstillverkarna skulle passa ypperligt!
SvaraRaderaKlart att folket på Åland kommer att vilja veta lite mer om konstnärinnan bakom denna bild som ska pryda deras frukostbord i ett helt år framåt!?!?
Dessutom tror jag Dotera din hade blivit väldigt stolt....en gång till!
Kram!
Jenny
Ack ja, det är ju utan tvekan ett bra uppslag det med. Ujamej, den här gången blir det knepigt!
SvaraRaderaKonstigt så högprioriterat det plötsligt blev att ta hand om högen med stryktvätt ... spadvända grönsakslandet med en tesked ... vattenkamma gräsmattan ... räta ut ett gäng krokig spikar ... cykla Åland runt ...
Flyktbeteende kallas det visst? :o)