Det finns många som verkar rädda för tystnaden; sådana som lider oral diarré och oavbrutet pratar, babblar, pladdrar, skvallrar, tjattrar, gnatar, orerar, domderar och går på. Allt för att hålla tystnaden på avstånd. Somliga håller låda för att de tycks älska sin egen röst, andra för att de tror sig ha så mycket viktigt att säga och en del tuggar helt enkelt på tomgång, men den minsta gemensamma nämnaren måste väl ändå vara att de inte klarar av tystnaden?
Varför är det då så svårt att vara tyst i vår moderna värld..? Vad är det för hemskheter som vi tror kommer att drabba oss om vi upplåter mera utrymme åt de naturliga ljuden? Kan det vara en undermedveten oro över att våra egna tankar då slipper fram? Jomenvisst, det är väl kanske just det som är det förskräckliga: att tvingas stå öga mot öga med ett sammelsurium av tankar som normalt virvlar bort i en tsunami av ljud och oljud. Och detta är ju för sjutton farligt. Tänker man för mycket kanske man till exempel inser hur man egentligen mår.
Jag tror (utan att ha några som helst vetenskapliga belägg för mitt påstående) att vi alla, lite till mans, skulle må jäkla bra av att hålla snattran lite mer, och av att stänga av tv, radio, cd- och mp3-spelare, mobiltelefoner och andra förorenare. Det är knappast utan orsak som ljudintolerans är ett allmänt förekommande symptom på utbrändhet och att de som drabbas blir allt yngre.
Följande mäkta tänkvärda ordspråk kan i vissa fall säkert vara en god hjälp på vägen mot ett minskat ljudmissbruk:
att hjärnan är inkopplad
innan du startar käften.
Och med detta sagt ska jag och min stora trut ge oss ut på andra rackartyg. Självfallet gör vi det i det tysta ;o)
Hej
SvaraRaderaHa ha..oral diaree....det ordet har jag aldrig hört. Visst är det skönt att allt är tyst ibland. Jag själv gillar tystnaden, den får mig att må bra. Hela uppväxten satt jag ibland totalt tyst och ensam och bara njöt, långt från alla och långt fjärran i tankarna.
Ett bra uttryck - och en vanlig åkomma.
SvaraRaderaEtt mycket bra inlägg N. Vi får inte ens gå i lugn och ro i butiker utan att den fördömda skvalmusken skall skrälla. När jag jobbade så var det ett himmelrike att stänga radion när jag låste dörren.
SvaraRaderaFinns det något ljuvligare än att promenera i skogen med bara ljudet ifrån stegen när de bryter kvistar.
Tackar för det erkännandet!
SvaraRaderaDet i särklass mest avkopplande jag vet är att sitta på en solvarm klippa vid strandkanten, höra klucket av vågorna som skvalpar mot strandstenarna och en fiskmås' glada skratt medan solen sakta sänker sig i havet och skymningen faller. Å, nu vill jag verkligen att sommaren kommer snart!
(Och det allra värsta jag vet är folk som envisas med att ha tv:n på - och ibland, o fasa, samtidigt även musik på störande volym - när man ska umgås. I min värld lyssnar man antingen på varandra eller det andra, men inte samtidigt.)
Mycket givande läsning, håller med dig:)
SvaraRaderaKram Annika
Det lät frestande att gå ut i detta nu och bara insupa kvällens/ nattens tystnad utanför....
SvaraRaderaMen det både regnar och är kallt så njutningen lär väl utebli, gissar jag.
Jag är själv en "skvalmusiks-människa" som alltid vill ha radio på. Även när det kommer någon brukar den stå på faktiskt...men inte högt. Bara så där avkopplande. Men inte vilken kanal som helst....Gärna Spotify på datorn där man skapar sina egna spellistor och där man själv väljer "tema" efter sinnesstämning och sånt.
Jag är nog en sanslös "musik-missbrukare"....(:
Men även en som älskar riktig tystnad....Sch!!!
*viskar natti*
Jenny
Annika:
SvaraRaderaRoligt om du uppskattade min lilla vardagsfilosofiska fundering :o)
Jenny:
*gastar riktigt högt* GOD MORGOOON!
Nä, regn och kyla inbjuder kanske inte riktigt till vistelse utomhus. Men tystnad kan man lyssna på var som helst där man hittar den! ;o)
Du, vi är ju alla olika. Så att du är en sån som alltid vill ha musik runtom dig är självklart inget fel!
Vid de fortfarande rätt sällsynta tillfällen när jag klarar av att bli sittande på min rumpa en längre tid (utan att hoppa upp och ner och upp och ner hela tiden för att jag "ska bara ..."), vilket uteslutande inträffar när jag sitter och hantverkar, då brukar t.o.m. jag ibland sätta på någon lugn musik i bakgrunden. Gärna Bo Kaspers Orkester, Enya, Era eller något klassiskt instrumentalt. Och det händer att "Börje Sprängsten" med Born in the USA åker på när jag ska dammsuga! :oD
"Börje Sprängsten"....
SvaraRaderaHahahaha!!DEN va bra!!!
Jisses amalia....var får DU allt ifrån?
(Tack för morgonens första rejäla garv!)
Vrålar GOMORRRRON tillbaka och hälsar från min galande tupp utanför köksfönstret!!
(Ska ut och strypa den fan!!)
Sovmorgon???? I tysthet och lugn????
"Nääääääääee, skulle inte tro det..."
Kram! Jenny
*flinar*
SvaraRaderaJa, siddu, nån tuppjä-el blir det inte här på går'n! Dels är det förbjudet att hålla sig med sån i stan, och dels skulle jag nog tröttna på att vara tvungen att käka coq au vin i den usträckning det skulle innebär (ingen gal-ning skulle överleva särskilt länge i min närhet ...)
Nu dags att dra på trädgårdspaltorna och rota fram den rostiga sekatören för den enda form av Klipp som finns i mitt lilla liv. Banzaaai! Here I come!
You said it all! Precis så är det. Jag slogs av det när det var flygstopp pga av aska häromsistens, att det var så rackarns tyst och skönt när jag stod ute på trappen och tog kvällsciggen ...
SvaraRaderaÅhå, är det till att bo rätt under en inflygningslinje till Arlanda månntro?
SvaraRadera