Vi har inte varit riktigt kontanta, Stig och jag, det måste jag erkänna. Det skar sig så att säga från dag ett, och det var väldigt nära att jag dumpat honom, så fabriksny han var.
Grejen var att vi hade rätt olika åsikter om hur mycket det skulle pumpas före det tänder. Jag tyckte att vi skulle följa rekommendationerna och ta det lite måttligt, men Stig var inte nöjd förrän han fick minst det dubbla, och därför var han mer än lovligt tjurig den sommaren vi blev ihop. Men nu har jag lärt mig att han är en krävande jävel och för husfridens skull låter jag honom få vad han vill ha.
Inte är han riktigt lika fräsch som när vi först träffades heller, men vem är det? Han har tappat nån mutter, ett bakhjul hänger lite på trekvart och den tidigare så vackert apelsingula färgen är ett minne blott. Men så länge han gör det han ska sparkar jag inte ut honom. Inte nu, när jag vant mig vid hur mycket han dricker. Man vet vad man har, men man vet aldrig vad man får!
-Och min Stig står där ute i garaget och längtar nog efter mej....
SvaraRaderaHan kan fortsätta med det ett tag till, tycker jag.
Sa du att det hette "FLYKTBETEENDE"???
kRAM, jENNY
Och vi har uteslutit gräsmatta här vi bor nu.....och jag bara säger, Gud så skönt! Det hade iofs inneburit en massa grovplanerande att få till ens en liten plätt, så vi känner oss oerhört nöjda över det!
SvaraRaderaTack för omsorgerna om urtikaria. Den har kommit in i ett balanserat läge nu, tror jag. Jag är född, med vad som på den tiden, helt enkelt kallades, hösnuva. Så en viss vana på området besitter jag efter alla dessa år.
Vad som orsakade det hela igår var nog en rå, grön paprika.....men med Betrapred och Kestin har vi nu blåst faran över.
Datorn knallar och går trots allt, men det är ny på ingång. Ja, dvs, jag har inte köpt någon ännu men den personlige datadoktorn vet vad jag vill ha, så......
Då hade jag avverkat mig.
När omgivningen skulle putsa sina glasögon av, han är beroende, mycket, gick dom av på mitten, bara sådär, dom är bara ca 1½ år gamla så vi fick dra till stan med dom.
Nu är jag hemma igen och friden lägrar sig tills nästa katastrof tornar upp sig i horisonten.....
kram på dig
Jenny:
SvaraRadera"Den som väntar på nåt gott ..." ;o) Låt honom sukta du!
Agneta:
Det var då för väl att det var din helt "vanliga" allergi! Lilla A har samma sak, det som doktorerna gillar att kalla för hösnuva, och reagerade VÅLDSAMT en gång när hon fick den helt vanliga "sexårssprutan" med vacciner. Allergier är INTE något att leka med, även om många tycks tro det.
Hoppas nu verkligen att fredagskvällen inte bjuder på fler obehagliga överraskningar! Ta ett glas vin, hålls i soffan och gör ingenting dumdristigt!
Hejsan
SvaraRaderaKul inlägg om Stig......he he....ja du har en förmåga att skriva och beskriva levande så bilderna i skallen blir exakta med verkligheten....otrolig på tangenterna och en finurlig hjärna.....alltid kul att läsa både dina inlägg och kommentarer
Alltid kul när det man plitar ihop blir uppskattat :o) Tack! Ärligt talat blev jag inspirerad av din bilhistoria när jag satte mig ner vid laptoppen och skulle redogöra för årets första gräsklippning. Så tack även för det!
SvaraRaderaJa du ska vara rädd om Stig.Men nog vore det skönt med en självgående som man slipper springa efter.
SvaraRadera