Men titta, hon vann ju!

VAD HON KAN, min lilla A! Vem bryr sig väl om tonårsblickar som la­ser­strålar, när den spirande utvecklingen mot vuxenlivet samtidigt resulterar i att samma ögon börjar lära sig att ”se” och handen att förmedla det sedda?

Eh, vad svamlar hon om nu då? är det väl någon som undrar, och får i så fall min fulla förståelse. Orsaken är att mitt svällande modershjärta pumpar så mycket blod till hjärnkontoret att ett visst mått av sin­nes­svaghet är hotande nära.


Självaste anledningen till den ökade cirkulationen är att lilla A har gått och kapat åt sig en vinst i en teckningstävling bland Ålands sjät­teklassister! Som en av fyra förstapristagare – och som ett av totalt 235 bidrag – kommer hennes alster att i ett helt år framåt pryda en av våra fyra åländska mjölktetror. Storsäljaren dessutom, tetran med lättmjölk.

Jag är så glad för hennes skull, för som hon jobbat med sina teck­ning­ar ... Och det är väl just det som gör mig allra gladast, att hon på detta handfasta vis får ett kvitto på att det lönar sig att lägga ner sin själ i det man gör, att det blir resultat av ”blod, svett och tårar”.

Arrangören bakom det hela är vårt lokala mejeri, Ålandsmejeriet, och tävlingen har varit årligen återkommande i, ja, det måste nog bli när­mare tjugo år vid det här laget. Hos oss här på Åland är det alltså storkonsumenterna, barnen, som får äran att stå för utsmyckningen av våra mjölktetror.

Årets tema var ”En dag på mjölkgården”, och så här ser lilla A:s vin­nar­bidrag ut i all sin glans:


Jag vet att det är fånigt, men det kan inte hjälpas – jag är stolt! Bättre mors dags-present än det här hade jag inte kunnat få även om den kom en dag försenad :oD