torsdag 13 maj 2010

Årets klipp

DE ÄR HÄR nu, mössöronen! De två senaste dagarnas något högre dygnstemperatur har fått björkarna att börja veckla ut sina blad och då är det dags att vässa sekatören för att gå lös på rosorna :o)


”Rucklet” kan inte stoltsera med många rosor och de som finns är fortfarande ynkliga; de tre äldsta går emot sin tredje sommar i mina klor:

'Aimable Amie' från 2007 (buskros)
'Chapeau de Napoléon' från 2007 (buskros)
'Frühlingsduft' från 2007 (buskros)
'Schneewittchen' från 2008 (buskros)
'New Dawn' från 2008 (klätterros)
'Wrams Gunnarstorp' från 2009 (klätterros)

Asch, nu kom jag just på att gunnarstorpar’n inte har fått sin spaljé på plats ännu! Det blir med andra ord att borra och skruva lite idag då, så här på Flygardagen.

Hur det gick när lilla Dawn fick sin klätterställning monterad kan du läsa om bland mina kåserier, som du kan ladda ner genom att klicka HÄR. Kåseriet har rubriken ”Screw You”.

10 kommentarer:

  1. När björkarna får sina små öron då börjar hoppet spira inom mig. Att det ska bli vår på riktigt och att sommaren kommer. Det liksom luktar förväntan om härliga lata dagar med kaffe i trädgården och sköna värmande solstrålar :)

    SvaraRadera
  2. Och det, käraste Gafflan, är du sannerligen inte ensam om!

    SvaraRadera
  3. VAR finner du ork till allt du grejar med???????

    Här är björkarna nästan helt utslagna nu, men någon sommarvärme har vi apselut inte!!
    Kram, Jenny

    SvaraRadera
  4. Du, f.n. är jag ju tidsbundet sjukpensionerad. Jag har således inget yrkesarbete jag måste sköta och som tar merparten av tiden och energin. Det oaktat tycker jag inte att jag varken orkar eller hinner med just någonting alls numera. Det sista halvåret har jag helt enkelt börjat känna mig gammal. Allt tar en evinnerlig tid, ont får man precis överallt och drajven att ta itu med sådant som väntar är inte vad den varit.

    Men rosorna blev i alla fall beskurna. Så även min ynkliga lilla Spirea salicifolia-häck i vardande. Och så hann jag gräva upp en hink maskrosor innan ryggen slutgiltigt tackade för sig för den här dagen.

    Klockan är strax efter 17, vädret är strålande, jag är VRÅLHUNGRIG och efter intag av föda ämnar jag helt kallt lägga mig och smälta maten som en anaconda! En gammal anaconda. Giktbruten också ;o)

    SvaraRadera
  5. Jag härbärgerar inte en endaste pytteros i min trädgård.. Men musöronen.. Ljuvliga!! :)

    SvaraRadera
  6. Efter dagens framfart med sekatören är jag väldigt tveksam till om jag kommer att ha några som helst rosor i år jag heller. Det ska fan vara amatör ...

    Musöronen kan jag inte ta någon cred för annat än fotografiskt. Vid "Rucklet" finns inga björkar alls. Som tur är för lilla A, som är pollenallergiker.

    SvaraRadera
  7. Flygardagen ja ... halleluja ... minsann blev det askfritt i luften idag också ;D

    SvaraRadera
  8. Tursamt nog. Hade inte blivit mycket till himmelsfärd annars ;o)

    SvaraRadera
  9. Hej N, det där att klippa rosor är svårt tycker jag, men mina blommar i allafall varje år. Speciellt New Dawn som knappt får plats på spaljen. Jag har läst hur man gör, men ändå varje gång då det är dags att klippa slår det slint i huvudet. Det blir lite hur som haver

    SvaraRadera
  10. Huvaligen, svårt är det! Jag läser på varje år - och varje år blir det ändå som det blir. Precis som för dig blir det tilt i skallen och slutar alltid med att jag "kör på gehör". Får se hur det går i år ... Stackars Schneewittchen är bara några korta pinnar efter min framfart; det var så mycket som dukat under för vinterkylan. Och så har svartmyrorna tydligen byggt sig bo under roten! Det kan aldrig vara bli för lilla Snövit :o(

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!