måndag 10 maj 2010

Men titta, hon vann ju!

VAD HON KAN, min lilla A! Vem bryr sig väl om tonårsblickar som la­ser­strålar, när den spirande utvecklingen mot vuxenlivet samtidigt resulterar i att samma ögon börjar lära sig att ”se” och handen att förmedla det sedda?

Eh, vad svamlar hon om nu då? är det väl någon som undrar, och får i så fall min fulla förståelse. Orsaken är att mitt svällande modershjärta pumpar så mycket blod till hjärnkontoret att ett visst mått av sin­nes­svaghet är hotande nära.


Självaste anledningen till den ökade cirkulationen är att lilla A har gått och kapat åt sig en vinst i en teckningstävling bland Ålands sjät­teklassister! Som en av fyra förstapristagare – och som ett av totalt 235 bidrag – kommer hennes alster att i ett helt år framåt pryda en av våra fyra åländska mjölktetror. Storsäljaren dessutom, tetran med lättmjölk.

Jag är så glad för hennes skull, för som hon jobbat med sina teck­ning­ar ... Och det är väl just det som gör mig allra gladast, att hon på detta handfasta vis får ett kvitto på att det lönar sig att lägga ner sin själ i det man gör, att det blir resultat av ”blod, svett och tårar”.

Arrangören bakom det hela är vårt lokala mejeri, Ålandsmejeriet, och tävlingen har varit årligen återkommande i, ja, det måste nog bli när­mare tjugo år vid det här laget. Hos oss här på Åland är det alltså storkonsumenterna, barnen, som får äran att stå för utsmyckningen av våra mjölktetror.

Årets tema var ”En dag på mjölkgården”, och så här ser lilla A:s vin­nar­bidrag ut i all sin glans:


Jag vet att det är fånigt, men det kan inte hjälpas – jag är stolt! Bättre mors dags-present än det här hade jag inte kunnat få även om den kom en dag försenad :oD

18 kommentarer:

  1. Åh, wow, vad kul! (Speciellt med tanke på vad rubriken till förra inlägget var.) Och vad fint hon ritat! Ska bli ett nöje att köpa dessa mjölktetror!

    SvaraRadera
  2. Ja, sannerligen, jättekul! Och så har jag ännu en gång fått svart på vitt att det är bäst att hålla tand för tunga ;o)

    Trist bara att vi inte dricker ÅCA-mjölk själva. Lilla A är laktosintolerant och för egen del dricker jag bara surmjölk.

    SvaraRadera
  3. Det är väl inte alls fånigt att vara stolt över detta!! Det är ju fantastiskt roligt. Hälsa och gratta från mig. Annacarin

    SvaraRadera
  4. Jämarns så fint! Äpplet faller inte långt från trädet säger man ju å du är ju hyfsat konstnärlig du åxå ;D

    SvaraRadera
  5. Grattis till er båda två, men mest till dottern. Teckningen var kanonsnygg.
    Jag tror inte det spelar någon roll om hon tål mjölk eller inte, glädjen är lika stor i alla fall.
    En gång vann jag en årsförbrukning med Wiskas kattmat på en slogantävling, så kattallergiker jag är. Men min moster blev glad.

    SvaraRadera
  6. Annacarin:
    Nä, egentligen är det väl inte fånigt. Fast lite. Det är ju för katten inte jag som presterat något! Men jag ska hälsa dotera så mycket när hon behagar visa sig i modershuset igen :oD

    Anki:
    Jovars, nog är det mina gener som slagit igenom i det här fallet. Det finns tung belastning på mödernet i flera generationer bakåt ;o)

    Göran:
    Allergi eller ej, nog är det ju äran som är det som räknas! :o) Sen är det ju inte helt fel om en morsa eller moster råkar bli glad på kuppen också :oD

    SvaraRadera
  7. Det är bara att vara stållt över Lilla A.Hon ska vara mest stollt själv som får visa sin talang på mjölkpaketet ett helt år!Hälsa från mig.Jag ska då köpa ett paket när jag kommer till Åland nästa gång.

    SvaraRadera
  8. Klart du är stolt! Det ska man vara för sina barn! Jättestolt!!!
    Hälsa och gratulera!!! Och fortsätt vara mammastolt! (Visst är det en rätt skön känsla ;-)?)

    SvaraRadera
  9. Gratulera flickebarnet!
    Och att vara stolt är väl inte fånigt!
    Fin teckning är det! Man blir glad av färgerna!
    Lev väl,
    Agneta

    SvaraRadera
  10. Stickmamman:
    Jodå, hon är nog riktigt nöjd med sina kossor :o)

    Agneta:
    Visst ska jag gratulera henne, men det får vänta en stund eftersom det är "pappavecka" just nu. Färgerna har hon inte valt själv. Teckningarna måste enligt tävlingsreglerna göras i svartvitt, för färgsättningen görs vid originalproduktionen, före tryckningen. Men att rita i svartvitt är nog ännu svårare än i färg, tror jag.

    Johanna:
    Du skulle bara veta hur jag pöööser! Snart ryms jag inte på stolen mera ... ;o)

    SvaraRadera
  11. Men klart du är stolt! Jisses! Det är ju helt underbart!
    Hur ska du någonsin kunna kasta bort en mjölförpackning med hennes alster på!
    Stort Grattis till dotra! :)

    SvaraRadera
  12. Helt underbart! Klart att du ska vara stolt över din flicka:)
    Du undrade över hur man kan virka runt en ljusstake. Det gör man inte man virkar ett stycke och syr fast men små, små stygn baktill.
    Tror att jag ska ta några bilder nästa gång så att man kan se hur jag gör.
    Kram Annika

    SvaraRadera
  13. Klart du ska vara stolt och det ÄR verkligen en trevlig Mors dag-present! Tänk, ni kommer att kunna njuta av detta ett helt år! Vad härligt!

    SvaraRadera
  14. Märta:
    Tveklöst, och jag börjar inse att det är tillåtet att vara det ;o)

    Annika:
    Se svaret ovan :o)
    Du, det skulle inte alls vara fel om du gjorde ett litet inlägg om hur i hela glödheta du får till det med virkningen! Väntar med spänning :oD

    Cina:
    Hej, vad roligt med ett nytt ansikte, och tack för flankstödet :o)

    Jag har "hopp-läst" lite i din blogg och konstaterat att du, om någon, har mycket att vara stolt över!

    SvaraRadera
  15. Alltså.. I lördags satt jag och vred på en tetra hos Tant och sa att ska de inte snart få nya utseenden på tetrorna? Jag har inte alls varit förtjust i nuvarande som hade en grön limpa på sej. Den såg oaptitlig ut ju! A:s bidrag är ju faktiskt snyggt!

    Satt inte du med i kommitten förr som valde vinnande bidrag?

    SvaraRadera
  16. Snacka om bra tajming, med andra ord ;o)

    Jo, jag har under alla år suttit med i juryn, men i år har jag ju varit jävig och fick vackert stiga åt sidan. Det coolaste var, fick jag veta senare, att två av Amandas teckningar var med i slutgallringen. Den andra valdes bort pga att juryn trodde att den ena eller andra måste ha varit en klasskamrat som kopierat stilen från en kompis.

    SvaraRadera
  17. Grattis, Grattis till Dotera!
    Och det är bara sunt att vara stolt så man nästan spricker över sina barn...(:

    Och att hon vann förvånar mej inte. Bilden var ju jättefin!

    Kram till Er båda från mej!
    Jenny

    SvaraRadera
  18. *vid det här laget så uppsvullen av stolthet att jag nästan spricker*

    Visst får man väl vara lite extra glad för att hon verkar ha pejl på hur en ko ser ut..?

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!